måndag 7 december 2020

Släkterna i Arkana

 

Det finns nio grundsläkten i Arkana, många känns igen men de flesta har en lite annorlunda twist än vad man är van med, det är medvetet avsteg från de vanliga stereotypiska fantasy-klyschorna  där dvärgarna är sura, yxsvingade giribukar, Alverna är skogsälskande världspolis och där trollen är människoätande, ointelligenta odjur.

Människor är den största och dominanta släktet; inga annan ras har samma drivkraft och förmåga att föröka sig som människorna, alla från början samma släkte och hade ett gemmensamt urspråk men man är inte hemmahörande i denna värld, de importerades av en främmande ras som slavar och utsattes för ett omfattande genetiskt manipulation som har gjort dem möjligt för det att på ett par århundranden anpassa sig till nästan vilken miljö som helst. Människan är det en av de få släkterna som kan bruka magi, en uråldrig arv från tiden vid den stora kataklysmen.

Vättar- Är de näst talrikaste av alla släkter, kortväxta och seniga är de sluga, härdiga överlevare som återfinns på många platser, en del av dem har funnit sig en roll att tjäna människorna i städerna där de gör de jobb som ingen annan vill göra eller anses för farlig. De vättar som lever i vildmarken tenderar att vara mera våldsamma och kallas ibland illvättar; för många ensligt liggande bondgårdar är deras gälla skrik bland de mest fruktade läten.

Resarna- Högresta, korpulenta och grotesk muskulösa kommer resarna från Kushtan, ett rike närmast ekvatorn i världen. De är ökända för sin hunger, explosiva humör och är fruktade legosoldater och storviltsjägare. Resarna besitter trots sitt utseende en stor slughet och intelligens och även en känsla för lojalitet till sina uppdragsgivare vilket gör dem till imponerande livvakter.

Vittror- är skogslevande väsen som aggressivt försvarare sina domäner från intrång, otaliga är de konflikter där vittror kommit i strid med nybyggare och andra inkräktare. Utav av alla folkslag så besitter vittrorna den skarpaste synen och är bland de skickligaste skyttar man kan tänka sig.

Sylfider- Är unika då det är det enda bevingade kulturfolket i Arkan, spensliga och kortväxta är de jägarnomader i vildmarken. De har bara förmågan att flyga under korta sträckor och bara om de är relativt obelastade, deras favoriserade vapen är ett långt blåsrör som försett med en klinga, vilket används både till jakt eller strid.

Huldror- Är troll som är så snarlika att de många gånger kan tas för människor så när på att man har en välutvecklad svans som på dem kan fungera som en extra kroppsdel. Huldror återfinns oftast i skogar och hedmark där de lever i mindre bosättningar över stora ytor. De är skickliga musiker och att bli "trollbunden" av huldrorna musik är ett uttryck som många använder.

Dvärgar- Är nattlevande varelser; i dagsljus täcker de all hud, bär stora hattar och skyddsglasögon mot solens strålar då de far illa av starkt ljus. De är hemlighetsfulla smeder, hantverkare, köpmän och forskare men sällan krigare då list ligger mera i deras natur. I deras religion ägnar man sig åt förfädersdyrkan och djupa studier av skapelsen former vilket har gett upphov till runmagin.

Ulvhedningar-Är chimeror, en korsning mellan varg och människor som skapades under mörkertiden, alla härstamma från ylferheden, ett böljande gräsland av mossar och hedmark som utgör stora delar av gränsen mellan Rhunnanon och det gamla ilyriska riket. De är skickliga jägare som rätteligen är fruktade av hästnomaderna, "När ulvfolket spänner bågen duckar man!" är ett uttryck för en fara som man gör bäst i att undvika.

Skuggyngel Är en gökunge i Arkana, Många av de väsen som lurar utanför verkligheten varken kan eller vill inte bära egen avkomma utan skapar istället en bortbyting som vid sin födelse ser normal ut men med tiden blir allt mera likt sin omänskliga förälder. Med tiden så söker de upp sin avkomma och hämtar hem dem till sina mörka världar men ibland, av outgrundlig anledning, överges en bortbyting åt sitt öde. De besitter olika övernaturliga krafter men blir i många fall offer för häxjägare som tar dem för demoner...                     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar